loggo3

I montessoriverksamhet är miljön strukturerad och barnanpassad och eleverna kan arbeta i lugn och ro. ”Hjälp mig att göra det själv” är en grundtanke i Maria Montessoris teori dvs. ge barnet endast den hjälp det behöver och låt barnet självt tänka ut en lösning på problemet, annars hindrar vi barnet i dess utveckling.

Enlig montessoripedagogiken strävar varje barn efter självständighet och når detta bäst genom trygghet, delaktighet och uppmuntran.

I en montessoriklass är lärarens uppgift att observera och stödja och fokus ligger på den enskilda eleven. I klassrummen finns ingen kateder eller skolbänkar utan här är istället en planerad miljö där rikligt med arbetsmaterial samsas med arbetsbord, mjuka soffor och fria golvytor. I klassrummen jobbar elever i olika åldrar ensamma eller i grupp.


Beroende på barnets behov väljer barnet själv eller får hjälp att välja, om det vill sysselsätta sig individuellt eller i grupp. För att inte avbryta barnet mitt i ett arbete bör arbetspassen vara långa och sammanhängande.


Maria Montessori åldersindelade barn och ungdomar mellan 0 - 24 år i fyra utvecklingsstadier med sex år i varje.

Under de första tre åren i varje stadium infaller den s k känsliga perioden medan de tre senare åren huvudsakligen används till att bearbeta intryck.
Det betyder att under vissa perioder är barnet särskilt intresserat av och mottagligt för exempelvis språk, ordning, seder och bruk, sinnesintryck och rörelse. Dessa perioder måste utnyttjas på rätt sätt.

Passar Montessoripedagogiken för alla?
Ja. Montessoripedagogiken bygger på att varje barn är unikt. Varje barn möts med respekt där det just då befinner sig i sin utveckling. Ett sådant synsätt kan inte vara fel för något barn. Dock är det av betydelse att även föräldrarna tar till sig montessoripedagogikens tankar och filosofi. Annars får barnet uppleva två världar, en i skolan och en i hemmet.




Världen börjar med barnen

-Maria Montessori


 

Maria Montessori (1870-Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda och socialt missgynnade barn. 
Hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art och att deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans.
Hon utvecklade successivt pedagogiska metoder för att hjälpa barnen, och lyckades över förväntan. Barnens intellektuella och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande. Hon frågade sig då, om inte hennes idéer också skulle kunna fungera minst lika väl på helt friska barn
- Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling.
- Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen.
- Pedagogiken grundar sig också på en klar uppfattning om målet för uppfostran
- Och en filosofi om alla individers betydelse och alltings samband på jorden.